Verkligheten är större

Diskografie · 2002 · Album

Verkligheten är större

Label
little beat records
Produzent
Ingemar Olsson
Studio
Musikrummet, RFM, Lindell, Samsound, little beat, Purple Sound, Kuling, Blue Room, Beckmann & C:o, Digitalfabriken
Erschienen
20. September 2002

Album von 2002, in rund zehn Studios mit einem großen Aufgebot an Musikern und Chorsängern aufgenommen.

Titelliste

Klicken Sie auf Play für eine Hörprobe von etwa 30 Sekunden.

  • 1. En gång till
    Über den Song

    Der Refrain entstand auf einer Tournee in Norwegen am Ende des letzten Jahrtausends. Ingemar hatte gerade seine Krise mit vierzig hinter sich und dachte darüber nach, was er mit dem Rest seines Lebens wollte. Irgendwo in der Lebensmitte bleibt man leicht stecken. Der Text ergab sich von selbst, und die Melodie fühlte sich nach einem Hit an.

    Zwei Jahre später entstand in Johannesburg eine Version für die CD Olsson i Afrika, unter anderem mit einem Wort auf Zulu: Yipopolami, ich träume. Aber sie groovte anders und passte nicht zu den übrigen Stücken der Platte.

    Und jetzt … noch einmal … und sie ist der selbstverständliche Opener, auch live.

    Per Lindvalls Schlagzeug wurde in Stockholm aufgenommen, Bass und Gitarre in Karlstad, Keyboards in Töcksfors, Bläser in Örebro, Frank Ådahls Chorgesang in Örnsköldsvik und Ingemars Gesang zu Hause im Keller. Gemischt wurde im Studio von Tomas di Leva am Tegnérlunden in Stockholm. Der Tegnérlunden war für Ingemar ein zusätzlicher Kick: dort hing er während der Gymnasialzeit in Pausen und Freistunden herum.

    Ingemar Olsson

    Jag vill leva en gång till

    Lyckan kommer, lyckan går
    liten som blir stor
    Söker nya vägar, prövar nya skor
    Det blir aldrig som man tror

    Jag vill leva en gång till, våga tro på mina drömmar
    Inte bara sitta still
    satsa allt som jag har
    En gång till

    Längtan bränner i min själ
    tiden går så fort
    Allting som jag ville, men aldrig nånsin gjort
    A-a-aldrig nånsin gjort

    Jag vill leva en gång till, våga tro på mina drömmar
    Inte bara sitta still
    satsa allt som jag har
    En gång till
    En gång till (En gång till)

    Börja om, säga ja till allting som livet ger
    Våga ge, våga ta
    öppna mej mer och mer

    Jag vill leva en gång till, våga tro på mina drömmar
    Inte bara sitta still
    satsa allt som jag har
    En gång till

    Våga var den jag är
    tro på kärleken
    Under allt som händer, om och om igen
    Om och om igen

    //: Jag vill leva en gång till, våga tro på mina drömmar
    Inte bara sitta still
    satsa allt som jag har
    En gång till ://

    Jag vill leva en gång till, våga tro på mina drömmar
    Inte bara sitta still
    satsa allt som jag har
    Våga hela mitt liv
    En gång till

  • 2. Verkligheten är större
    Über den Song

    „Es gibt etwas jenseits der Berge“, schrieb Dan Andersson. In den muslimischen Ländern wird jeden Tag von den Minaretten gerufen, dass Gott größer ist, Allahu akbar. Ingemar Olsson ist kein Muslim. Und in Schweden ruft niemand religiöse Wahrheiten von Türmen und Zinnen. Das Wort „größer“ dagegen fühlt sich für Ingemar genau richtig an.

    Jede Verszeile beginnt mit den Worten „Ich will“ – beinahe der Titel der ganzen Platte. Aber was, wenn das, was ich will, nicht eintritt? Aus kurzsichtiger Perspektive wird man frustriert, enttäuscht und vielleicht verbittert. Erinnert man sich daran, dass die Wirklichkeit größer ist, fällt das Loslassen leichter. Mein Leben und meine Sorgen sind nicht die ganze Welt.

    Als Peter Damin sich in den Groove dieses Stücks hineinfühlte, landete er bei einer Art Afro-Swing, der allen gefiel. Im Chorgesang der letzten Strophe hört man, dass Hans Esben Gihle und Kristin Pedersen frühere Mitglieder des Oslo Gospel Choir sind.

    Ingemar Olsson

    Jag vill äta gott, jag vill klä mej fint, jag vill dansa natten lång
    Uppleva glädjen att finnas till, mitt i musik och sång
    Jag vill skrika högt, jag vill sjunga ut, jag vill slå på min gitarr
    Uttrycka känslor av alla slag och veta i alla fall

    Verkligheten är större, högre, djupare; Mycket, mycket mera än så
    Den är större, högre, djupare; Mycket, mycket mera än jag kan förstå

    Jag vill klättra upp på ett väldigt berg, jag vill simma i ett hav
    För att försöka ta reda på vad världen är gjord utav
    Jag vill åka tåg, eller bil och båt, jag vill flyga jorden runt
    Och utforska länder och människor; På ytan är lagret tunt

    Verkligheten är större, högre, djupare; Mycket, mycket mera än så
    Den är större, högre, djupare; Mycket, mycket mera än jag kan förstå

    Högre upp - längre ner, mycket mer än jag ser
    Större, högre, djupare; Mycket, mycket mera än jag kan förstå
    Större – högre – djupare – längre – bredare - vidare – öppnare - ofattbar
    Verkligheten är större, högre, djupare;
    Mycket, mycket mera än jag kan förstå

    Jag vill smyga in i en katedral för att tända några ljus
    Och känna hur tillvaron öppnar sej, drömmar av vingesus

    Jag vill jobba hårt och betyda nåt i ett större sammanhang
    Där fler än jag själv kan ha glädje av
    allt som jag vill och kan

    Verkligheten är större, högre, djupare; Mycket, mycket mera än så
    Den är större, högre, djupare; Mycket, mycket mera än jag kan förstå
    Större, högre, djupare; Mycket, mycket mera än jag kan förstå

  • 3. Kvar på perrongen
    Über den Song

    Die erste Zeile entstand buchstäblich im Abschiedskuss, und der Rest der Geschichte ist ebenfalls wahr. Aber es hat 30 Jahre gedauert, die Melodie fertigzuschreiben und das Ganze mit den richtigen Worten zu beschreiben.

    Das Leben ist voller Abschiede, und viele, vielleicht alle, können das Gefühl in diesem Lied nachempfinden. Stig Lindells Musette-Akkordeon war die allerletzte Aufnahme, bevor die ganze CD fertig war.

    Ingemar Olsson

    Jag hörde musiken och sången
    precis när ditt tåg hade gått
    Sen stod jag kvar på perrongen
    och tänkte på allting jag fått
    Vi la som ett pussel av bitar
    och prövade en efter en
    Och nu stod jag kvar på perrongen
    Alldeles ensam igen

    När tåget försvunnit i fjärran
    vände jag sakta och gick
    och trängde mej fram genom mängden
    Med bilden av dej för min blick
    Du for med en del av min framtid
    En bit av det pussel vi lagt
    Och nu stod jag kvar på perrongen
    Med orden jag borde ha sagt

    Jag sa inte alls vad jag ville
    Och kände mej närapå stum
    Jag borde ha sagt att jag älskar dej
    Men orden blev kvar i min mun

    När jag klev ut i trafiken
    bland bilar och bussar och ljud
    Så hörde jag ännu musiken
    som brände inunder min hud
    Det var första raden av sången
    som föddes i avskedets kyss
    Och nu stod jag kvar på perrongen
    Det känns som alldeles nyss

    Jag sa inte alls vad jag ville …

    Du for med en del av min framtid
    En bit av det pussel vi lagt
    Och nu stod jag kvar på perrongen
    Med orden jag borde ha sagt

  • 4. Plastic Paradise
    Über den Song

    Als Fredrik Beckmann die Demoversion von Plastic Paradise hörte, meinte er, das klinge nicht plastikhaft genug. Also nahm er sich die Festplatte vor und begann zu basteln. Das Ergebnis ist ein neuer, spannender Musikstil für Ingemar. Die einzigen „lebendigen“ Klänge, die übrig blieben, sind die Vocals, die übrigens an mehreren Stellen ebenfalls verplastet sind.

    Der Text beruht auf eigenen Erlebnissen. Ingemar war zwar nur in einem Lokal von der Art eines Plastic Paradise, beschreibt aber dennoch eine konkrete Straße in einer konkreten Stadt und weiß fast genau, wo der Ort liegen k-ö-n-n-t-e.

    Ingemar Olsson

    Livet leker, benen spritter
    Hela vägen fram
    Gatan blänker, färg och glitter
    Tävlar med varann
    Stannar upp för en skylt som lyser
    Mäktigt magnifik
    Lockande och pockande musik

    Welcome to Plastic Paradise
    Välkommen in
    Kvällen är din
    Welcome to Plastic Paradise
    Blunda och glöm
    Lev i en dröm

    Genom dörren går man för en
    Ganska dyr entré
    I volymen och parfymen, dansar man lätt blasé
    Visar upp vad man inte känner
    Bakom sin fasad
    Här ska man va’ bara lagom glad

    Welcome to Plastic Paradise …

    Ingen bryr sej vad man tänker
    Alla underbara vackra ögon bara blänker

    Genom dimman, midnattstimman
    Möter jag en blick
    Pulsen bränner, allt jag känner
    Att jag aldrig fick
    Kommer ut i den mörka natten
    Jagad av en sång
    Om och om igen och gång på gång

    Welcome to Plastic Paradise …

  • 5. Stunden just nu
    Über den Song

    Ein Jugendlager in den Rocky Mountains, USA: Abenteuer, Wettbewerbe, Spiele, Gesang und Musik. Jeder Abend endete mit „a time of prayer and reflection“, einem Abendgebet.

    Ingemar gab im Lager ein Abendkonzert und kam auf die Idee zu einem Lied für diese stille Stunde: A Moment And A Time. Der Autor Jeff Jones half beim Text. Damals bestand es nur aus einem Refrain. Der schwedische Text, die Strophen und die Bridge entstanden Jahre später in Almuñécar, Spanien.

    Eine Melodie, die so selbstverständlich wirkt, müsste streng genommen längst komponiert sein. Die Bridge von Stunden just nu ist eindeutig von Mozarts Nocturne inspiriert. Lennart Jonssons Sopransaxofon hätte ihm vermutlich auch gefallen.

    Stina Jadelius kam im richtigen Moment zufällig im Studio vorbei, woraus ein Duett mit Ingemar im ersten Refrain wurde.

    Ingemar Olsson

    Jag står här och ser
    på allting som sker
    medan solen sänker sej ner
    En dag som har gått
    på ont och på gott
    Sen kommer den aldrig mer

    Just nu är stunden som vi har
    När min längtan söker svar
    Jag vill öppna mej för allt som livet ger
    Våga visa vem jag är
    Vad jag önskar och begär
    Av det ögonblick jag lever nu och här

    Som en vind på en äng
    Som en ton på en sträng
    En sekund full av ljud
    Det är stunden just nu

    Där vägen tar slut
    slår blommorna ut
    och doftar som aldrig förut
    Min ton blir en sång
    En evighet lång
    Jag anar den gång på gång

    Just nu är stunden …

    Som en vind …

  • 6. Liten och stor
    Über den Song

    Angefangen hat es mit einem Anruf von Cyndee Peters: Ingemar, bitte. Schreib ein Lied darüber, dass wir Erwachsenen für die Kinder um uns herum einstehen müssen. Wir lassen sie viel zu oft im Stich.

    Heraus kam Liten och stor. Das Lied erschien als Single und landete in der Svensktoppen. Danach kam es auf eine Benefiz-CD zugunsten der Arbeit der Heilsarmee unter Kindern, auf der Helen Sjöholm, Tommy Körberg, Gösta Linderholm und Roger Pontare Kirchenlieder und geistliche Weisen beisteuern, während Ingemar eben Liten och stor singt. Die unmögliche Frage, wer ein „christlicher“ Künstler ist, muss gar nicht gestellt werden.

    Der Junge auf dem Bild im Textheft wohnt neben Ingemar, ebenso die Kinder, die am Anfang des Liedes singen.

    Ingemar Olsson

    Alla barn i vår värld har en dröm och det är
    Att dom stora tar hand om dom små
    Att en vuxen är en som man alltid kan lita på

    Alla vet och förstår innerst inne ändå
    Att det är bara så det ska va’
    Att dom stora ser till att dom små alltid mår bra

    Alla behöver nån
    Nån man känner, som man tycker om
    Mitt i en skrämmande vilsen värld
    Nån man kan lita på
    När man är liten och ska börja gå
    utan att veta vart vägen bär

    Om man har blivit sviken av en som är stor
    har man fått ett hål i sin själ
    och det kan bara läkas igen av en som vill väl

    Allting beror på
    Om vi lever som vi tror
    Alla, både liten och stor

    Alla barn i vår värld har en dröm och det är
    Att dom stora tar hand om dom små
    Att en vuxen är en som man alltid kan lita på

    Att man aldrig behöver va’ ensam och rädd
    För det finns alltid nån som är där
    Nån som verkligen bryr sej och älskar en som man är

    Allting beror på
    Om vi lever som vi tror
    Alla, både liten och stor

    Alla, både liten och stor
    Alla, både liten och stor
    Alla, både liten och stor

  • 7. En sån Gud skulle jag kunna tro på
    Über den Song

    Der Text beruht auf einer gesprochenen Nummer, einer kleinen Szene, die Ingemar viele Male gemeinsam mit dem Gitarristen Janschie Börjesson aufgeführt hat.

    Viele sagen, sie könnten nicht an Gott glauben. Und wenn sie den Gott beschreiben, an den sie nicht glauben können, verstehe ich sie vollkommen.

    Das ist Ingemars jazzigstes Stück seit Livets egen lag auf Genomskådad von 1976, was viel an „Stig Lindell’s Jazz Quartet, featuring Frank Ådahl“ liegt. Das Lied nahm während Ingemars zwei Wochen in Almuñécar, Spanien, im Frühjahr 2000 Gestalt an.

    Ingemar Olsson

    Inga katedraler, inga sagoslott
    Inga torn och tinnar i det blå
    Ett par fattiga föräldrar och barnet som dom fått
    Evigheten given till dom små

    En sån Gud skulle jag kunna tro på
    En sån Gud skulle jag lita på
    En sån Gud skulle allting bero på
    Men det kunde bara vara en sån Gud

    Inga processioner genom hela stan
    Medan alla flaggor går i topp
    Men en människa som lider med varenda litet barn
    Och som känt det själv inpå sin bara kropp

    En sån Gud skulle jag kunna tro på …

    En som förstår hur man känner
    När vännerna säger adjö
    Som grips av polis och blir oskyldiga dömd till att dö

    En sån Gud skulle jag kunna tro på …

  • 8. Storslaget
    Über den Song

    Tausend Jugendliche auf einer Wiese an einem See im schwedischen Sommer. Ingemar auf einer Freilichtbühne mit vier südafrikanischen und fünf schwedischen Musikern. Storslaget ist als Single erschienen, und ALLE singen mit.

    Es war eine Auftragsarbeit für die Veranstalter des Pfadfinderlagers Storslaget. Der Titel stand fest, der Rest ergab sich von selbst. Ein fröhliches Lied, ein Lobgesang auf Gott und das Leben.

    Die Aufnahme entstand zeitgleich mit der Messe Skrik för livet und könnte streng genommen als deren Gloria dienen.

    Ingemar Olsson

    Känner mej fri som en fågel, svävar högt i det blå
    I en värld som är vacker som få oooh
    Högt över skogar och hagar, över slätter och berg
    i en sol, som gör att allting får färg

    //: Storslaget - hela livet är storslaget
    Det är bäst, det är glädje, det är fest o o oh ://

    Lyckan är lätt som en fjäder, sorgen är tung som en sten
    Och det känns, i både armar och ben, ooh
    Men under allting som händer, mitt i allting som sker
    Där är Gud och han hör när jag ber

    Storslaget - hela livet är storslaget
    Det är bäst, det är glädje, det är fest

    Hej, gamla och unga, lätta och tunga, stora och små,
    Vi äger ett liv,
    bygger en värld tillsammans

    //: Storslaget - hela livet är storslaget
    Det är bäst, det är glädje, det är fest, o o oh ://

    Fåglarna hänger i luften, allting hänger ihop
    I en lång och en underbar knop, oooh

    //: Storslaget - hela livet är storslaget
    Det är bäst, det är glädje, det är fest o o oh ://

    //: Sto-or-sla-a-a-aget, sto-or-sla-a-a-get
    //: Dam-dam, dam dam bi dam dam
    Sto-or-sla-a-a-aget
    Dam-dam, dam dam bi dam, bi du bi dam :// dam

  • 9. Nöden har ingen lag
    Über den Song

    Das Lied entstand am Flughafen Heathrow in London, auf dem Heimweg aus Maputo, Mosambik. Der Kontrast zwischen den beiden Welten ließ Ingemar fragen, auf welcher Seite er selbst steht. Und wer schreibt eigentlich die Gesetze? Der arme, kleine Mensch jedenfalls nicht.

    Ingemar Olsson

    På andra sidan muren där den rike mannen bor
    Tar en drink i solen vid sin egen swimmingpool
    Medan barnen gråter utanför efter vatten mot sin törst
    Det är då man bara måste lyssna till sin inre röst

    Klättrar över muren med förtvivlad energi
    Tar sej fram igenom mörkret till ett välfyllt skafferi
    När den rike mannen sover, det är det som måste ske
    Finner föda till familjen och menar inget ont med det

    Nöden har ingen lag
    Sätter sin egen gräns
    Gör sina egna val
    Nöden har ingen lag

    Gör man det man måste, kan man alltid ta sej fram
    Inga murar är för höga, när ett hjärta står i brand
    Alla har samma rätt att leva, det kan ingen ändra på
    Inga döda paragrafer, som den rika världen rider på

    Nöden har ingen lag
    Sätter sin egen gräns
    Gör sina egna val
    Nöden har ingen lag
    Lever sitt eget liv
    Söker sin egen väg
    Finner sitt eget svar
    Nöden har ingen lag

    Fattig och rik har sin egen logik
    Rätt eller fel är ett märkligt spel

    Den fattige förlorar hela tiden, gång på gång
    När dom mäktiga och stora arrangerar rättegång
    Alla har samma rätt att leva, men det gäller inte då
    Mot dom döda paragrafer, som den rika världen rider på

    Nöden har ingen lag…

  • 10. Ge ge ge
    Über den Song

    The Beatles und She Loves You von 1963 sind ein deutliches Vorbild in Ingemars Songwriting. Nach Det är nog (1971), Sköna människor (1983) und Det e’ vad det e’ (1988) geht Ingemar nun den ganzen Weg und setzt das ge ge, also das yeah, in den Titel. Die Grundidee des Textes findet sich auch in einem früheren Text, Himmelrik auf En liten bit i taget von 1978: alles, was ich „besitze“, muss ich früher oder später ohnehin abgeben. Warum also nicht gleich? Unrealistisch, gewiss, und trotzdem. Shuffle-Stücke haben etwas Unwiderstehliches. Man muss einfach klatschen, hüpfen, tanzen und mitsingen. Und wenn man den Groove noch mit einem Bläsersatz anschiebt … Das letzte Stück eines Konzerts oder eines Albums sollte am besten ein Shuffle sein. So ist es auch auf dieser Platte.

    Ingemar Olsson

    Ge, ge vad jag äger
    Allting som jag har
    Ge, ge vad jag äger
    Och se vad jag får för svar
    Jag vill se när tiden går
    På lyckan som återstår
    Om jag ger, ger, ger
    Allt som jag har

    Ge, ge vad jag känner
    Allt och lite till
    Ge, ge mina vänner
    Och annars till vem jag vill
    Jag vill se när tiden går
    På lyckan som återstår
    Om jag ger, ger, ger
    Allt som jag har

    Om jag bara kunde ge, ge, ge
    Allt som är mitt - ge, ge, ge
    Om jag bara kunde ge, ge, ge
    Gratis och räntefritt
    Allting som jag äger, både stort och smått
    Är en gåva som jag själv en gång har fått
    Som jag själv har fått

    Instr. solo //: Allt som jag äger och har ://

    Jag vill se när tiden går
    På lyckan som återstår
    Om jag ge, ge, ger
    Allt som jag har

    Om jag bara kunde ge, ge, ge …..

    Ge, ge mina tankar
    Bilder som blir till ord
    Ge, ge mina känslor
    Kärlek och hopp och tro
    Jag vill se när tiden går
    På lyckan som återstår
    Om jag ger, ger, ger
    Om jag ger, ger, ger
    Om jag ger, ger, ger
    Allt som jag har

Mitwirkende

Bass
Mattias Uhrbom
Chor
Frank Ådahl, Emily Åhlén, Fredrik Beckmann, Mikael Eriksson, Hans Esben Gihle, Stina Jadelius, Josefine Karlström, Hanna Lindroos, Simon Lindroos, Miriam Lindroos, Kristin Pedersen, Andreas Sandlund, Mimmi Waermö, Hanna Welin, Emilie Welin, Karolina Werme
Gesang
Ingemar Olsson
Gitarre
Jonas Ogelid
Keyboards
Stig Lindell
Loops & FX
Fredrik Beckmann, Stig Lindell
Posaune
Stefan Kindgren
Saxophon
Henrik Nordén
Schlagzeug
Peter Damin, Per Lindvall
Sopransaxophon
Lennart Jonsson
Techniker
Fredrik Beckmann, Mårten Eriksson, Stig Lindell, Klas Persson, Ola Sonmark, Kenneth Svensson, Peter Wanngren
Trompete
Jakob Gudmundsson, Staffan A. Svensson